Usch, usch och åter usch.
Ibland undrar jag om det finns något äckligare än att skala potatis? (okej, jo..)
Det är ungefär det värsta jag vet. Av många anledningar. Jag försöker oftast försöka undvika att behöva göra det men är man en del av ett hushåll så blir man ju lite sådär små tvungen ibland.

Min styvpappa ringde mig precis och sa att han hade ett viktigt uppdrag åt mig. "Jasså" svarade jag med lagom intresserad ton. Mitt uppdrag var alltså att skala nio potatisar. Okej, tänkte jag. Så farligt kan det väl inte vara..
Till min förskräckelse fick jag se att potatisarna hade kvar små groddar, och inga vanliga groddar, utan groddar utspridda på nästan hela potatisen som fick mig att tänka på fastväxta spindeldjur. För det var ju det dom såg ut som, helt seriöst! (Detta är alltså ungefär 10ggr värre än att skala "vanliga" potatisar..)

Så där stod jag, i vårat kök och skalade/högg av små lila-rosa spindlar från våra helt allmänt äckliga potatisar. Jag var lite för intensiv några gånger också, vilket resulterade i små hack i mina naglar. Ni kan då tänka er ännu fler plus poäng till dom där äckliga små potatisarna.

Jag har inga problem med potatis till smaken, det är faktiskt riktigt gott till t.ex grillat kött och bearnaisesås, så länge skalet håller sig borta. Därför brukar jag oftast bara laga pajer och pasta, om jag får bestämma vill säga. (Såklart, 110% fria från potatisskal).



Den här bilden, och så tänker ni lite mer.. spindel.
(Bild från Google).